ACCESS ROADTRIP – DAG 1

Klockan ringer, 05.50 och det är dags att stiga upp för det är idag resan startar!
Vinglar ut i köket, tittar på termometern som precis orkat över nollan, 1,5 grader närmare bestämt och det är grått, JÄTTEGRÅTT och tät dimma!
Jaja tänker jag, det är bara ladda på med en brakfrukost och på med understället, sedan kör jag bara!

Det är dags att gränsla maskinen, visst ja, förbi garaget en snabbis och lägga i lite verktyg också, man vet ju aldrig..
Packar ner några mejslar, en tång, en polygrip, spärrskaft och några hylsor från strl 8-16, det borde räcka, ska inte behöva något av dem tänker jag, lite skeptisk till mina egna tankar, men det gäller att vara positiv!

07.15, då kommer jag iväg, 15 minuter efter planerad avresa, jaja, jag kör inte de minsta vägarna nu när jag ska ner till Kisa Motorservice och då gäller det att vara i tid! Det är bara att ladda på!

Rullar iväg och konstaterar att det är tät dimma, bilarna framför mig kör i 60km/h, skönt då har jag en naturlig broms tänkte jag och slog över handtagsvärmen från low till high…tacksam för att vi monterade det i sista stund, behövdes den här morgonen tänkte jag och flinade lite under hjälmen.

Resan rullar på, förbi Vikingstad, tog genvägen över åkrarna, en asfalterad grusväg som bara de inhemska känner till, då slipper man köra ända fram till Linköping, skönt, allt rullar på och jag hittar fort en bekväm körställning.

Milen läggs bakom mig och jag närmar mig Rimforsa, gasen känns lite lurig, den liksom ”fastnar” lite emellanåt men släpper ganska fort igen, kylan tänker jag, det fryser nog och kärvar på vägen ner till spjällhuset tänker jag och slår bort tanken.

Väl framme i rondellen i Rimforsa missar en bilist att jag kommer körandes, jag trycker full gas för att komma undan och lyckas! Vad jag inte räknat med är att gasen fastnar i läge ”Full-Gas”, nu jädrar blev det bråttom, som tur är har jag inte hunnit upp i hög fart utan kan kontrollerat bromsa ner maskinen i fart och slå av tändingen och rulla in på en busshållplats lite lägligt…
Fyfan, det där var läskigt, tänkte jag. Gasen släpper igen när jag rycker och drar i viren, nu börjar det bli lite bråttom..jag kör tänker jag. Startar maskinen och det säger POFF och varvtalet skenar igen fastän gasen släppt?! Skit, ska det krångla nu, redan?!

Som tur var hade jag packat ner verktygen och fortare än jag kunnat ana fick jag användning för dem, tyvärr.
Jaja, vad hjälper det att sura, det är upp till mig, finns inga skyddsnät här inte!
Skruva ned maskinen på busshållplatsen, ja kåporna mm i alla fall och konstaterar att det jag misstänkt hänt, hela spjällhuset med insugningsröret har skjutits bort när maskinen baktände bensinen den fått i sig när jag slog av tändningen i farten. Inget konstigt, det är sådant som händer om man bär sig dumt åt på en stor en cylindrig motor..
Grundfelet från början är att ”någon” lyckats skada gasvirens hölje, det är ett skarpt veck på den som inte ska vara där, hmm tänker jag, inte bra för någon ny vire har jag inte!
Jaja felet går ganska fort att avhjälpa så att maskinen är körbar igen och jag är på rull! Nu har jag ytterligare ett par mil kvar till Kisa och jag är sen!

Väl framme blir jag som vanligt väl omhändertagen av Mats och Håkan och deras två grabbar som jobbar i verkstaden.
Jag får berätta om vad som hänt och de garvar gott, jag förstår dom, jag har ju ”bara” 193 mil kvar minst!
När mötet är avklarat passar jag på att låna deras verkstad för att spänna åt fjädringen på max, känner att det behövs nu när körningen stundtals är ”lätt inspirerad” och farten ganska hög emellanåt.

Jag tackar för mig och rullar vidare, denna gång är det Skärgårdstjänst i Västervik som ska besökas. Nu har jag lite mer tid och lägger in rutten i GPS:en med order om att undvika alla stora vägar, och det gör den verkligen!
Jag märker direkt att chassiet har svarat bra på justeringen av fjädringen, den känns mycket tryggare i kurvorna nu.
Förutom det hade jag sedan tidigare ökat ringtrycket till 0,8kg, blir bättre så, rullar lättare och däcken går svalare förutom att maskinen självklart blir bättre på vägen.
Jag viker av den stora vägen i Blomsfors, sedan är det skrattfest på små härliga grusvägar, jag kommer ut i Horn och där blir jag lotsad till nästa grusvägsfest!
Ett för mig helt nytt vägnät, jag visste inte att det fanns vägar som dessa, sväng efter sväng, sladd efter sladd, backe upp och backe ner ja det är helt fantastiskt, men hela tiden sitter jag och vaktar gasen, den får inte fastna igen, inte här, det vore väldigt-väldigt dumt.

Jag kommer fram till Västervik, Roger och Anders tar emot och servar med Kaffe, något som uppskattas för det är fortfarande svalt i luften och sista biten blev på lite större vägar och då bli man lite passiv bakom styret..
Jag berättar om resan och de skrattar gott, JA du har ju BARA ett par hundra mil kvar…säger de och skrattar ännu högre!
Men, säger Roger, vill du får du ta gasviren från våran maskin, det är lugnt.
Jag funderar på det medan vi pratar affärer, jag har ju egentligen inte tid, jag har massor med mil kvar innan jag kommer fram till Karlskrona, jag hinner nog inte, tänker jag..
Vi blir klara och erbjudandet står kvar. Jag funderar i två sekunder sedan bestämmer jag mig, jag kan inte sitta i 200 mil och fundera på om gasen kommer ”hänga sig” igen eller inte, nä jag tar den extra timman här i Västervik och byter!!
Sagt och gjort, en timma senare är jag på rull igen, denna gång känns maskinen helt fantastisk, jag kan slappna av och bara njuta av de mil jag har framför mig, härligt!
Tar en snabb och nyttig lunch på Burger King och drar vidare, nu jädrar väntar en massa spännande vägar på mig, skynda-skynda!

Jag åker efter GPS:en och jag märker rätt snart att den sick-sackar utmed kusten och in i Småland om vartannat, men vad gör det, vägarna är jättekul och jag får se så många fina platser, och mindre fina platser, men oavsett, det här blir ett äventyr på riktigt!

Milen går och jag tvingas stanna och tanka ur bensinen ur mina dunkar jag har med, jag har gjort slut på ungefär 15 liter visar det sig och tanken är full igen, nu har jag 11 mil kvar, vägarna är fortfarande bra men lite större nu, jag ökar tempot.

Maskinen känns riktigt trygg, går fint utmed vägen och motorn spinner på fint, jag ökar lite till, tar hänsyn till varvtalet enbart. Jag har under hela dagen försökt hålla mig mellan 5.500-5.900rpm, nu ökar jag till 6.500, maskinen protesterar inte alls, snarare tvärtom. Nu käkar vi mil, jag och min Access!

En stund senare känner jag igen mig, jag kommer in bakvägen i Nättraby som ligger ngn mil utanför Karlskrona, min barndomspolare bor där, synd att jag är så förbannat kall och sen, skulle velat stanna till och bara säga hej, men just nu har jag visualiserat mig i en väldigt varm dusch på hotellet, så får det bli, Mange får hälsas på en annan gång..

Nu är jag framme vid ett av Sveriges finaste lägen, i alla fall om vi pratar Scandic Hotell, Scandic i Karlskrona, precis vid havet, jag checkar in!
Jag är absolut den enda som åkt ATV dit, och som om det inte vore nog är det modeuppvisning på hotellet, fint, här smälter jag in tänker jag och flinar för mig själv!

Tar min efterlängtade dusch, går ner och käkar, nu är klockan sen, dags och sova för i morgon väntar ett nytt äventyr för mig och min Access!

KAMPANJ: ATV FÖRVARINGSKAPELL LARGE

Universalmodell för förvaring av ATV. Vattentät polyesterväv med spännband i botten.
Art nr: 33507

Kampanjpris: 495 kr
Ordinarie pris: 795 kr

ATV-FORVARINGSKAPELL

Kampanjperiod: 4 April – 15 Maj eller så långt lagret räcker
Alla priser inkl moms.