ACCESS ROADTRIP – DAG 2

Tisdag morgon, klockan ringer ilsket 05.30, kroppen svarar dåligt, kanske var jag väl ambitiös när jag planerade ett pass på gymmet innan frukost innan jag somnade…svar, JA!
Nej jag snoozar en timma till, varken kropp eller hjärna verkar vilja stiga ur sängen, jag somnar om..
06.30, nytt försök, kan inte säga att jag flyger ur sängen nu heller precis men det går lite lättare.
Käkar en rejäl frukost, packar ihop och checkar ut från favorithotellet, nu väntar grabbarna på 1852 i Karlskrona på att jag ska dyka upp.
Jag knallar bort mot parkeringen, maskinen står kvar, väl framme hittar jag en broschyr på dynan, den innehåller bilder och information om ett enklare fabrikat vars representanter bodde på samma hotell samma natt som jag och vi växlade några ord kvällen innan.
Tack Christian för Hondabroschyren, den kom väl till pass tänker jag för mig själv. Dynan var blöt av morgondimman..

Nu sprakar jag igång farkosten, den startar villigt och jag rullar den korta biten till 1852, där möter Michael Säw upp i dörren med ett leende som vanligt!
Vi har ett två timmar långt möte ungefär, avslutningsvis berättar jag att jag behöver ett minneskort till min kamera som sitter monterad på maskinen, hittills outnyttjad, dumt.
Micke tipsar om ett företag i byn som är bäst på sådana prylar, Kjell & Company, jag åker dit för att träffa den där Kjell, men först stannar jag och tankar på Preem, väl där passar jag på att kolla oljenivån också, kanske är det dags att fylla på, det vore inget konstigt med tanke på gårdagens framfart..
Jag rullar undan maskinen och kollar av oljestickan, det ser inte ut att fattas en droppe, jag kollar igen, samma resultat, inte ens en ynka ”sipp” har maskinen smakat, imponerande måste jag säga, skönt för olja är både dyrt och kladdigt.
Medans jag håller på att skruva tillbaka oljestickan kommer det fram en man i min ålder och kommenterar mitt åkdon samtidigt som han undrar om jag ska åka långt? Han hör väl min fina Östgötska och misstänker nog att jag ska ”en bit”.
Jag svarar att jag ska ner mot Malmö och sedan upp till Halmstad idag. Han skakar på huvudet och säger – Ja du kommer i alla fall få tur med vädret, dimman kommer lätta inom ngn halvtimma och sedan ska det bli varmt igen!
Jag nickar tillbaka, nöjd över det beskedet. –Tack, svarar jag, -ser fram emot dagen! Han nickar tillbaka och säger –ha en god tur nu!

Jag tar mig snabbt genom staden enda fram till dörren på Kjell & Company, jag stänger av maskinen och tar av mig hjälmen.
Det dånar bakom mig från en lastbil som står på tomgång samtidigt som en dam kommer fram, väldigt i ordning och väl fyllda 70 sedan några år. Hon pekar på maskinen och försöker säga något, jag hör inte riktigt då den enda jag uppfattar är ”tff” jag ursäktar mig och ber henne ta det igen varpå hon direkt säger ”dän är tyfff”, hmm jag anar ett Tyskt ursprung uppblandat med en variant på Karlskroniska.. Jag svarar snabbt –då ska du se chauffören! Hon ler mot mig och säger -han borde ha taaak okkså, den däär chauffören.. Jag nickar, hon ler och jag ler instämmande tillbaka och vi skiljs åt.

Nu går jag in i butiken och frågar efter Kjell, han är naturligtvis inte på plats svarar expediten.
Okej jag får gilla läget och nöja mig med ”Company”, jag frågar efter ett kort till min kamera.
Han rabblar snabbt upp ett antal varianter och jag säger bara -så stort som möjligt!
Han svarar –då blir det ett 200-gigs.. –perfekt, svarar jag, vad kostar det? -995:- svarar han, fast det kanske saknar stöd!
Stöd tänker jag?! Det vill man ju ha i livet, -nä, svarar jag, -jag vill ha ett med stöd såklart, hur stort kan man få då?
-64 gig, svarar han. Jag gör ett snabbt överslag, 64 gig, det motsvarar 3,5 dagars surf för en 7 och en 9-åring ett regnigt höstlov, det bara måste räcka!!

Sagt och gjort, affären är klar och kortet monterade Company i kameran åt mig, nu äntligen börjar dagens äventyr!

Jag rullar ut ur Karlskrona, klockan är nu runt 10.30 och jag har lagt in en rutt som inte innehåller riktigt lika mycket småvägar, jag ska nämligen försöka avverka 52 mil denna dag samt 3 kundbesök.
Dimman ligger tät och det är kallt, maskinen rullar på obehindrat. Jag följer GPS:ens guidning ur staden, tempot och trafiken ökar och dääär ja, där missar jag avfarten, jag svär i hjälmen över GPS:en som borde zooma in fortare så man hinner få en ”hint” om att det är dags.. Jaja, det är bara att fortsätta rakt fram medan Herr GPS räknar om rutten.
Nu kommer nya direktioner, det bär av den stora vägen och VIPS, nu är det grusvägsfest IGEN!
Inspirationen kommer direkt, det enda som begränsar min framfart är dimman.

Den lyckan varar i ungefär 15 minuter sedan blir jag lotsad upp på den stora vägen i riktning mot Karlshamn.
Jag käkar återigen mil, min Access snurrar på helt oberörd av både köld och dimma, värre är det med mig.

När jag kört ungefär 7 mil söder om Karlskrona och dimman fortfarande ligger lika tät och temperaturen har banne mig sjunkit, ja så känns det i vilket fall, det är då tankarna kommer, jag börjar tänka på eller snarare som Ernst, varm brasa, en stor fäll och ört-te!!??
Nä nu har det gått för långt, dags och dra i bromsen och klä på ett lager till, jag menar okej om det hade varit Fredag men nu är det faktiskt bara Tisdag och jag har ett viktigt uppdrag innan det blir knastriga brasor och all det där andra..

Ett lager fleece till på överkroppen gör susen, handtagsvärmen står fortsatt i läge ”High”, nu börjar värmen komma tillbaka.
Den där killen på macken förresten, han såg knappast ut som en Meteorolog, snarare som en målare när jag tänker efter..jag måste bli mer kritisk!

Milen rullar på och körningen lämnar väl en del att önska, den är inte sååå aktiv trots att tempot är högt, det är bara för rakt och för brett helt enkelt. Den enda som är nöjd är Accessen, den trummar på oavbrutet och med samma entusiasm.

Helt plötsligt står det ”Karlshamn” på skyltarna. Då kommer jag att tänka på en kollega i branschen som bor där,
Han är faktiskt den enda manliga vän/kollega jag har som badar frivilligt i ”Speedos”, tuff kille, det skulle jag aldrig göra, jag föredrar badbrallor som slutar nedanför knät, två tuber som döljer precis allt smått, eller jag menar alla detaljer från naveln och nedåt.
Nu är jag helt av banan, jag måste bygga in mer aktiv körning, alla dessa tankar, det kan inte vara ett bra.

Jag stannar till och talar om för Herr GPS att nu är det dags att ta mig ut på mer inspirerad körning.
Jag sitter och hoppas, NU, NU händer det snart!!
Men nä, det händer inte, det är slut på grusvägar tydligen, jag vinglar av den stora vägen, klockan är 12.30, det är dags att fylla på både gubbe och maskin.

Jag hittar en kombo, hälsokost idag igen, på menyn fanns ett tydligt mönster, ALLT började med Pommes…
Jag valde Pommes med Lövbit och Bea, en Cola att dricka, nyttigt.
Maten slank ned, ut till maskinen, rullade bort mot macken, tankade upp den full igen.
Klär på mig igen och rullar iväg.
Satan, jag glömde kvittot på soppan, det kommer jag på efter någon kilometer, jaja, det löser sig tänker jag nu har ju solen börjat titta fram och molnen har lättat, jag slår om från ”high” till ”low” på handtagsvärmen!

Vägarna blir allt mindre ju längre i mot mitten på Skåne jag kommer, jag får till och med till en del grusvägsåka, äntligen!
Gårdarna och husen blir allt oftare gjorda i sten ju längre jag åker, det är ju så det är i Skåne, vackert måste jag säga.

Plötsligt får jag syn på en j ä t t e g r ö n gräsmatta på höger sida, och ett får som går där och betar, -Genmanipulerat hela skiten, tänker jag och flinar under hjälmen..
Efter ytterligare några kilometer är det jättegrönt över allt, männioskorna är till och med ute och klipper gräs!
Ja här nere har våren kommit på allvar, det är utom allt tvivel och jag har nu även börjat möta en del Motorcyklister.

Milen trillar på och helt plötsligt är jag framme hos Per på ”Pers Maskinbod” i Eggelstad. Jag rullar in på utsatt tid, skönt, jag gillar att hålla tiden!
Vi har ett bra möte, Per och hans personal testar maskinen, de har sedan länge sålt våra ArcticCat maskiner och de gillar det de ser och upplever när de testar Accessen, KUL, här finns potential känner jag!
Innan jag ska åka passar jag på att ta en närmare titt på maskinen i Pers verkstad, kollar oljan igen, OTROLIGT, den har fortfarande inte tagit en enda droppe, med beröm Godkänt!

Nu har jag ett besök kvar för dagen, det är hos KS Maskiner i Svedala, men Per och jag har haft ett så bra möte att tiden sprungit iväg, nu drar klockan mot 16.30 och KS stänger kl.17.00, det är banne mig omöjligt att hinna!
Jag blir tvingad att ringa Roger på KS Maskiner och ursäkta mig för att jag kommer inte hinna dit innan de stänger och jag är redan 30 minuter sen till det mötet. Tråkigt tycker Roger men det är inget att göra ngt åt nu, vi får ta vårt möte längre fram.

Jaha, då är det bara att lägga om rutten, småvägar mot Halmstad helt enkelt, jag ska bo där inatt. Jag konstaterar att rutten blev därmed förkortad med ungefär 14 mil, det känns surt, har jag sagt att jag ska göra en sak så brukar jag hålla det, hmmm.

Inget att lipa för, jag tackar Per för mötet, tar på mig utrustningen och rullar mot Halmstad, nu har jag knappt 20 mil att köra, allt går bra, de sista 20 milen är riktigt bekväma, det är varmt ute, solen i sidan och vägarna är riktigt mysiga när de slingrar fram genom landskapet. Resan till Halmstad tar knappt tre timmar, helt odramatiskt. Både jag och maskinen är i bra skick efter dagen.

Väl framme väntar dusch, mat och några timmar bakom dataskärmen, en dag och kväll full av aktivitet, perfekt.

Nu är det dags att ladda batterierna, lång dag väntar i morgon också, klockan är i skrivande stund 00.37, God Natt..zzzZZ

 

KAMPANJ: NÄTKORG FRAM

En kraftig korg i metall
Art nr: S-2842

Kampanjpris: 995 kr
Ordinarie pris: 1995 kr

NATKORG-FRAM-S-2842

 

Kampanjperiod: 5 April – 15 Maj eller så långt lagret räcker
Alla priser inkl moms.